Snigelspår


Jag cyklar sicksack mellan sniglarna på asfalten utmed stora bilvägen. Jag cyklar med ansiktet ner i marken för att jag inte ska råka cykla över slemhögarna. Men rätt som det är händer det. Schlaffs. Illamående. På morgonen från ena diket, på kvällen tillbaka igen. Mörka fläckar på asfalten påminner om alla sniglar som fått sätta livet till. Moahaha säger jag tyst för mig själv.
När jag var en liten flicka vägrade jag gå uppför stigen till stugen om det låg en snigel där. Yngsta barnet blev buret. Flera år senare var jag på hajk. Under vindskyddet sov vi gott framtill att jag vaknade på morgonen och observerar, ve och fasa, slem på sovsäcken. Snigelspår som ledde ner i min sköna varma kockong. Panik utbryter.
Jag klarar av mycket, dissektion under anatomin, bajs på jobbet och obduktioner (nåja hjälpligt iallafall). Men sniglar i alla dess former får mig att vilja kräkas. Tydligen är det effektivaste sättet att bli av med dom att skaffa en anka ty de äter sniglar med god aptit.

Annonser

6 svar to “Snigelspår”

  1. FREDRIK Says:

    Jag tycker att daggmaskar på en regning cykelväg är bland det vidrigaste som finns (obduktioner har i jämförelse gått fina fisken). Om jag dessutom tvingas gå på denna regniga väg skulle man lätt kunna missta mig för Michael Flatley.

  2. KatBat Says:

    Mm, daggmaskar är ju inte velourmysiga de heller. Men de karar jag av att cykla över, tro det eller ej! Gå är en helt annan femma. Citat i dn idag får tala för sig självt: ”Sniglarna är antagligen den snabbaste framryckande fienden för ögonblicket” sagt av danske socialistiske folkepartis ledare Villy Sövndal somföreslår att danska hemvärnet sätts in mot mördarsniglarna. Go DANMARK!

  3. FREDRIK Says:

    Hear hear!

  4. laila Says:

    jag håller helt med, sniglar på cykelbanan är bland det vidrigaste som finns. blä o usch o fy..

  5. Karin Says:

    Haha! Klockrent! Tänk dig att vara ute och springa och behöva sicksacka fram på skogsvägen. Vidrigt. Tänk att ha en söndermosad snigel under skon… YUK!

  6. KatBat Says:

    Karin: mm, n�r man inser att man e p� skogspromenad och man inte tittar p� naturen mer, utan ner�t, av r�dsla f�r att trampa p� slemklumparna. Hujedamej.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: