"Lukta är ett viktigt diagnostiskt moment"

Här har jag spenderat två dagar bland petriskålar, chokladagar och bakterier i alla dess former och slag. Räknar kolonier på löpande band och tycker lite att det räcker att hålla i skålarna utan handskar. Den blå labbrocken helt utan form då erbjudandet om litet pappersskärp uteblev denna gången svallar ut över stolen och golvet. Den ger lätt andnöd om man inte kommer ihåg att liksom lyfta lite på den innan man sätter sig ner. Mikrobiologen berättar glatt att man måste använda sig av näsan för att bestämma vilka bakterier vi har att göra med. Lukta. Ska jag tänker jag? Folk luktar. Ska jag? tänker jag igen. Hum. Jag luktar. Det tänker jag inte göra igen. Fy tusan för staffarna de var inte att leka med. Och tydligen ska det gröna pseudomonasslemmet lukta smultron. Kanske en skål med smultron som stått under diskbänken och ruttnat i cirkus 3,5 månader. Då skulle jag kunna skriva under. Idag pratade vi om sputumodling, någon som hostat i ett rör. Mmmm. Hostar man direkt i röret undrar jag försynt då tanken på att jag skulle behöva hälla över någons upphostning i ett rör gör mig lite otrevlig till mods. Mikrobiologen ler och säger att det är ju enklare för patienten om man slipper sikta. Men medger att det kanske inte är världens fräschaste prov. Puh, även mikrobiologer är mänskliga. Fast jag har svårt att se mig i det yrket. Trots aktiv övetalning och promotion.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: