Ett dygns verk med broderipsykos

Trodde minsann inte att jag skulle brodera frivilligt. Men något hände. Jag blev inspirerad. Inom loppet av ett knappt dygn broderade jag denna bonad,till minne av min faders kollega G som alldeles för hastigt gick bort i höstas då hans aorta helt själviskt  fick för sig att brista. Han var en av de roligaste. Nu kan man minnas honom och skratta lite inombords varje frukost. Stygnen är sannerligen inte jämna och felfria. Men vem är det?

Das Bonad

Annonser

5 svar to “Ett dygns verk med broderipsykos”

  1. Karin Says:

    Det är fint att man aldrig upphör förvåna sig. Broderi till exempel, det är ju bra trevligt att sitta och pyssla med händerna sådär, men man får jämka självbilden en smula. 🙂

  2. Mårr Says:

    Du och jag, katten 😉

  3. katbat Says:

    Karin: Här har jömkats må du tro!

    mårr: Broderar du? Eller är du inte heller felfri? Fniss och kram

  4. laila Says:

    på mitt broderiprojekt från förra sommaren står: det är aldrig försent att bättra sig, därför väntar jag ett tag till. mkt nöjd med min bonad. och lever efter orden.

  5. katbat Says:

    lailish: åh, show me!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: