Archive for november, 2009

Lösenordsskyddad: Om fem timmar….

27 november 2009

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Miss Ilsk versus Tvätt-Svensson

26 november 2009

Jag blir tokig.  Gemensamma tvättstugor. Där hierarki råder. Jag har ingen lust att bli utskälld av kvinna som ständigt är i tvättstugan. Då jag och min kombo bara har en bokningsbricka att dela på är det svårt att boka. Ännu svårare är det att boka när alla tider alltid är upptagna. Av folk som tvättar jämt. Som verkar ha flera brickor. Som alltid har bokade tider. Tiderna utnyttjas långt ifrån alltid. Efter en timme får man utnyttja tid och det gjorde jag idag. Det är det enda sättet at slippa gå omkring med smutsiga kläder. Det hängde också kvar tvätt i torkrummet där timern slagit av och tvätten var torr. Flyttar på kläderna, men låter de hänga kvar. Hänger mina. Men när jag kommer ner nästa gång blir jag som sagt utskälld för att jag flyttat på kläderna. Jag kunde minsann inte komma där och utnyttja torkrummet fast maskinerna var lediga och inte utnyttjats. För jag kunde ju absolut inte veta att hon inte hade bokat tiden för tvättrummet. Fast jag sett att tvätten hängt innan kl tolv. Jag försöker ta striden men inser att jag inte kommer någon vart. Känner mig som en liten pöl på golvet. Hon meddelar att hon har flera brickor så hon kan tvätta jämt. ”Jag tvättar jättemycket och har bokat flera pass idag”.  Jaha. Får man ha flera per hushåll hade jag lust att undra men det höll jag inne. Jag bad mest om ursäkt.

Och intalar mig själv att jag säkert har ett bättre liv. Pfft.

Miss Boring I presume?

26 november 2009

I brist på engagemang och inpsiration och excitement över hemtentan i global hälsa bläddrade jag igenom den senaste månadens inlägg här på bloggo. Alltså, det var nog den trökigaste läsning på länge. Jag ber om ursäkt och ska bättra mig. Att ni ens läser. Men jag vill ju såklart att du ska fortsätta läsa. För jag blir glad då, denna sida är ju ändå lite av en älskling. Hoppas också att inspirationen över att dokumentera mitt liv skall återkomma. Kanske på en liten resa till Afrikat?

Soundtracket för dagen är Montt Mardié.

Anna J och Melody Club fixar julfeeling innan det bär av till varmare klimat.

25 november 2009

In that state of mind.

25 november 2009



Resnerver. Resfeber. Resa.

24 november 2009

Åh. Jag har tänkt skriva något hela veckan men jag jag inte fått stjärten ur liksom. Tröttheten är sannerligen förlamande, som för alla. E meddelade imorse vid föreläsningen att varje morgon är en kamp. Jo det kan vi ju lugnt säga. Mörkret, regnet, solen som lovas men som inte kommer. Det känns som en blöt yllefilt över mitt liv. Och jag försöker verkligen peppa inför resan, jag borde vara yberglad och exalterad. Jag packar för att komma i stämning. Varför går det inte? Svaret är nog att jag inte t r o r på att det kommer bära av på lördag. Också skyller jag gärna på malariaprofylaxen. Varför skulle jag vara snål och ta Laraim när man kan slippa olustkänslor och insomnia genom att ta Malarone? Snålis viskar jag till mig själv och står ut med hardcoretabletten och intalar mig själv att en tablett i veckan är bättre än att glömma ta en som ska tas varje dag.  Hallå. Jag tror jag fortsätter packa.

Mera löksoppa?!

18 november 2009

Göteborg. Jag tycker om Göteborg. Jag trivs. MEN BARA INTE IDAG! Årets värsta dag vädermässigt inföll enligt mig. Regn från alla håll men mest horisontellt. Småspik. Snö. Halv storm. När jag tagit mig till och från bussen på väg hem iklädd kappa och skinnstövlar var jag blöt in på trosorna. Naturligtvis var jag iklädd goretexjacka och tretorn scout om fötterna när solen sken igår eftermiddag. Tygkassen med litteratur och artikelhögar gick att vrida ur. Sannerligen, höst.

Men ikväll var vi på pubquiz för första gången på över ett år, pangade in plats nummer tre och känner oss n ö j d a. Bådar gott inför framtida frågekvällar.

”Åh ju kallare och jävligare det är ute”

17 november 2009

Matporr när det är som bäst.

”Kom nu, kom nu lilla Gruyéren, kom nu..mmm…”

Man kan inte mer än älska dessa herrar.

Ska jag? Ska jag inte?

15 november 2009

Läser. Läser igen. Jag får ingen rätsida på tankarna nu heller. Att detta fall skulle få sådana enorma konsekvenser. Dels för inblandade, dels för mina blivande kollegor och för patienterna. Jag vill inte vara rädd för att bli anmäld bara för att jag gör mitt jobb. Vad är det jag ger mig in på egentligen? Till råga på allt är det just anestesi och intensivvård som lockar mig. Hela den här cirkusen till trots. Men jag är inte och kommer inte bli perfekt och felfri. Jag kommer säkert göra något jättefel som får hemska konsekvenser jag inte ens vill tänka på. Att vara läkare innebär inte att man har hundra procentiga svar. Inte heller är man tvärsäker på de flesta diagnoser. Det handlar om sannolikheter. Och om att veta var man ska söka svar för att lägga ihop ett och ett. Att i akuta situationer agera  utifrån det man ser just i ögonblicket. Att veta hur ventrikelflimret kan gå tillbaka i sinus igen. Att finns där för patienten. På sitt vis.

Ibland b o t a, oftast l i n d r a , alltid t r ö s t a.

Upper-cut.

15 november 2009

Kombinationen svimpanspruta under veckan, förlust av några gram per liter hemoglobin, dålig kosthållning under lördagen samt dålig vätsketillförsel under dagen gjorde att boxningspasset jag var på blev dimmigare än vanligt. Herreminje vad jobbigt det var, till och med att hålla mitsarna var ju en pärs. Men banan och klementin i bastun efteråt gjorde susen. Så man gjorde något vettigt under söndagen, stora lökardagen nummer ett.