Archive for juni, 2010

T A M

22 juni 2010

Annonser

Lösenordsskyddad: …

12 juni 2010

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Teh angst.

08 juni 2010

Jag får ont i magen så fort jag lämnar akuten. Har jag gjort rätt? Ordinerade jag rätt i modulen? Kommer patienten få dubbel dos Plavix?

Jag gissar detta går över lite när jag inser att mina patienter inte kommer dö varje gång jag lämnar dom.

Anxiety poo- vecka ett.

06 juni 2010

”Hur känns det nu efter första veckan som l ä k a r e?”. Hur många gånger jag hört det i veckan? Vill inte ens tänka.

Vad svarar man. Omöjligt. Jag hade glömt att människor födda innan nittonhundrafyrtio är enormt sjuka om de väl hamnar på huset. Jobbet är ganska roligt. Jag gräver efter kunskap långt bort i hjärnsubstans jag inte visste jag hade. ”Myelom? Var det något med eh hum eh m-komponent ja, just det, förhöjt calcium? Jahaja, självklart.” Förvirrat. ”De” har hittills varit snälla. Jag har glömt typ allt. Hörde ett lungödem ut i korridoren och ville helst springa in i sköljen och bajsa*.

Imorgon akuten. P e p p is needed.

*jag bajsade inte.

De förstår icke hur irriterande de är

02 juni 2010

Efter min tredje arbetsdag såg jag fram emot att sätta mig på ett lugnt tåg och sova tills jag ankommer Smålands skogar för att där gå på lilla farmors begravning. Men ack så jag bedrog mig. Tågvagnen fylldes i Göteborg av cirkus tjugo fjortonfemtonårongae. De
Är den värsta sorten. Deras målbrottsstämmor räds icke
för att skräms och störa. De luktar svett. Otrevliga ordval. De driver med varandra. Horribelt. Jag vet ej var jag ska ta vägen. Jag är tjurkärring. * trycker in lurarna och spelar try sleeping with a broken heart med Alicia Keyes och läser om akut coronart syndrom*

Tillägg: fotsvett och gurglande ljud.

FINITO!

01 juni 2010

Jag har tagit examen sedan sist. Det var varit skratt, kramp i kinderna, tårar och kramar. Tankar tillbaka. Omtumlande. Det känns grymt att jag tagit mig igenom femochetthalvtår galant (nästan jämt faktiskt). Det har varit toppar och dalar, jag har skrattat och gråtit och varit upprörd och arg. Jag flyttade till Göteborg utan att känna någon. Trodde inte jag skulle få några vänner. Ack så fel jag hade. Ni (känn er träffade) har varit underbara. Jag hade inte klarat detta utan er. På heders. Jag är emotionellt inkontinent. *Sob sob*

Soundtracket är detta.